Affisch |
Enkelsidigt
blad med reklambudskap i större format, oftast A3 eller betydligt
mer. |
Acrobat
Reader |
Program
som behövs för att kunna läsa PDF-filer (se vidare PDF) Kan hämtas
hem kostnadsfritt från Adobe Acrobats hemsida. www.adobe.com |
Additiv
färgblandning |
Färgsystem
då ljus i färgerna blått, grönt och rött (RGB) blandas Motsatsen
är subtraktiv färgblandning. |
ALG
02 |
Allmänna
leveransvillkor för Grafiska presentationer, standardavtal. |
Altarskåp |
Folder
som öppnas som ett par skåpsdörrar. |
Anfang |
Extra
stor bokstav i början av stycke eller text. |
Antikva |
Teckensnittsfamilj
med klackar, även kallade seriffer. |
Arkoffset |
En
tryckmetod för att trycka ark, lämplig vid mindre volymer. Motsatsen
är rulloffsett. |
Arkpress |
Tryckpress
konstruerad för att trycka lösa ark |
Avdrag |
Enstaka
tryck för korrekturläsning eller bedömning. |
Banderoll |
Stor
skylt i flexibelt material som t ex textil eller tunn PVC. |
Bestruket
papper |
Papper
med en slät yta, som ger bra bildåtergivning. Kan vara matt, sidenmatt
eller glättat. Ju blankare, desto skarpare och mustigare bilder. |
Bigning |
Kraftiga
papperskvaliteter kräver en bigning för att kunna vikas snyggt -
i en maskin görs en intryckning i papperet som fungerar som ”brottanvisning”. |
Bildupplösning |
Informationstätheten
i en digital bild, mäts i dpi (dots per inch), punkter per tum. |
Bindning |
När
flera ark ska sättas ihop till en trycksak. |
Blankrad |
Tom
rad eller avstånd mellan två stycken. |
Blindfärg |
Färg
som ej ska uppfattas av en remissläsare, markerar ifyllnadsovaler/rutor. |
Blocktexter |
Texter
inom ett definierat område. |
Broschyr |
Häftad
eller limbunden trycksak, 8 sidor eller mer. |
Bulk |
Tjockleken
eller volymen på pappret. Beräknas genom att dela tjockleken med
ytvikten. |
Carrier |
"Bäraren"
av informationen som önskas kommuniceras. |
CMYK |
Additiv
färgmodell som används för fyrfärgstryck. Med Cyan, Magenta, Gul
och Svart i olika mängder kan de flesta färger återskapas, men dock
inte alla. Tonomfånget för en tryckt bild är en bråkdel av vad ögat
kan uppfatta, men även mindre än vad en bildskärm eller en fotografisk
bild kan återge. |
CTP |
Computer
to Plate (dator till plåt), en nyare tryckteknik där mellansteget
med film vid plåtframställning förbigås. Istället sänds digital
information. |
Cyan |
Blå
färg som ingår i Europaskalan. |
Dekorfärg |
Färdigblandad
tryckfärg i speciella kulörer. Ofta komplement till svart. |
Densitet |
Ett
materials förmåga att absorbera ljus, tex tonomfånget. |
Didotsystemet |
Europeiskt
typografiskt måttsystem. Minsta enhet är en typografisk punkt (0,376
mm) |
Digitaltryck |
Tryckmetod
som sker helt digitalt, informationen trycks direkt från datorn. |
DPI |
Dots
per inch, anger utskriftsupplösningen på bland annat skrivare. Ju
högre Dpi, ju klarare bild och fler färger. |
Dragspelsfolder |
En
folder som falsats i zick-zack och kan dras ut som ett dragspel. |
DTP |
Desktop
Publishing, trycksaksproduktion som med hjälp av datorer framställer
digitala original. |
Dummy |
Prov
som visar den tilltänkta trycksakens form, papperskvalitet och omfång. |
Duplexbild |
Bild
i tvåfärgstryck, ofta svart och en dekorfärg. Finns även Triplex
(svart och två dekorfärger) samt Quadroplex (svart och tre dekorfärger) |
Efterbehandling |
Arbetet
med trycksaken tills den är helt färdig. Exempel är arkning, inplastning,
falsning och bindning. Kan även vara den behandling av pappret som
bestämmer dess egenskaper. |
EPS |
Encapsulated
Postscript, ett vanligt förekommande filformat för digitala bilder. |
Europaskalan |
Normer
för hur CMYK-färgerna ska användas vid fyrfärgstryck. |
Faksimiltryck |
Tryck
som exakt stämmer överens med originalet. |
Falsning |
Metod
för att vika trycksaker. |
Film |
Fotografiska
filmer som används för att göra trycksaker. |
Flash |
Ett
program för animeringar på bl a webbsidor. |
Flyer |
Liten
broschyr eller tilläggsinformation, se även fripassagerare. |
Folder |
Falsad
trycksak, från fyra sidor och uppåt. |
Font |
Teckensnittsuppsättning
av en viss typ. |
Forex |
Ett
plastmaterial som används till utställningsskyltar. |
Format |
Storlek
eller rymd på en trycksak. |
Fot |
Nedre
delen på en sida eller trycksak. |
Frilägga |
Framhäva
ett objekt genom att ta bort bakgrunden. Kan även kallas vinjettera. |
Fripassagerare |
Trycksak
eller övrig bilaga som följer med i ett utskick eller förpackning. |
FTP
- File Transfer Protocol |
Filöverföring
på Internet. |
Fyra
upp (två upp etc) |
En
benämning för att trycka t ex flera likadana blad tillsammans på
ett större ark - det blir billigare så. |
Fyrfärgsseparation |
Färger
måste delas/anpassas innan de trycks, därför delas de in i de fyra
olika färgerna CMYK. |
Färgmängd |
Mängden
färg som läggs på i tryckprocessen. |
Färgrymd |
En
tredimensionell skala av färger som matematiskt räknar ut färger
som går att visa eller skriva ut. |
Färgstick |
Då
en färg dominerar och inte stämmer överens mot originalet. |
Fönsterkuvert |
Kuvert
med genomskinligt fönster för adress. |
Förlaga |
Original |
Gemener |
Små
bokstäver. Motsatsen till versaler. |
GIF |
Vanligt
förekommande format på bilder, främst på Internet. |
Giveawaysare |
Div
prylar, t ex pennor, väskor, klockor med företagets logotype på. |
Glättning |
Behandling
av papper som ger en glansig yta. Ger högre bildkvalitet. |
Grotesk |
Jämntjock
teckenstil, utan klackar |
Halvtonsbild |
En
bild som innehåller olika toner av grått. |
Heloriginal |
Original
färdigt att använda som det är. |
HiFi
Color |
Subtraktivt
kulörsystem som har fyra till sju ytterligare färger än CMYK. |
Horunge |
Skönhetsfel,
när tex. en ensam rad hamnat överst på en sida. |
HTTP |
Hyper
text transfer protocol. Kommunikationsprotokoll som används för
informationsöverföring på nätet från server till användare. |
Huvud |
Översta
delen av en sida eller trycksak. |
Högupplöst
bild |
BBild
med tillräckligt hög upplösning för det valda trycket. Tex. 300
dpi för färgbilder, 600 dpi för streckbilder. |
ICC-profil |
En
standard för att beskriva kulöregenskaper på exempelvis skrivare,
scanner, skärmar. Skapad av ICC, International Color Consortium |
Indrag |
Avstånd
från vänstermarginal och första bokstaven på ett stycke. |
Ingress |
Inledning
till artikel |
Inkjetadressering |
Påtryck
av adresser direkt på t ex en tidning eller broschyr. En effektiv
och billig metod som kan ersätta kuvert och etiketter. |
Inlaga |
Innehållet
innanför pärmarna i exempelvis broschyr eller tidning. |
Inplastning |
När
broschyr eller liknande information är omgiven av ett plastat omslag. |
Intag |
Inställningar
och förberedelser som görs i en tryckpress innan trycket blir godkänt. |
ISDN |
Integrated
System Digital Network. Kommunikation via data med högre hastighet
än modem. |
Javascript |
Ett
programmeringsspråk för webbsideframställning. |
JPEG |
Komprimerad
grafikfil, även kallat jpg. Samma i alla datorplattformer. |
Kapitäler |
Versaler
som höjdmässigt är lika stora som gemener. |
Kartong |
Papper
med ytvikt över 170 g/m2 |
Key-color |
Svart
färg i Europaskalan |
Klaff |
Förslutningsflik
på kuvert |
Komplementfärg |
Den
färg som tillsammans med en befintlig färg bildar svart. |
Kopia |
Dubblett |
Korrektur |
Text
som ska granskas med avsikt att upptäcka fel eller misstag. |
Kulörhanteringssystem |
Även
kallat CMS, color management system. Ett program i vilket det tas
hänsyn till kulöregenskaper på tex. skrivare, scanner och tryck. |
Kursiv |
Text
som lutar, oftast åt höger |
Kuvert |
Ett
brevs omfång. |
Kuvertering |
Teknik
för att placera det tryckta innehållet i tillhörande kuvert. |
Kägel |
Radavstånd |
Körbarhet |
Ett
pappers förmåga att bli kört genom en tryckpress |
Lackering |
Ytbehandling
av papper efter tryck. |
Laminering |
Att
förse skyltar, trycksaker m m med ett skyddande plastlager, som
kan vara tunt eller tjockt, matt eller blankt o s v. |
Layout |
Placeringen
av text och bilder i alla former av publikation. |
Led |
Fiberriktningen
i papper |
Limbindning |
Teknik
för att binda in tjockare trycksaker som tex. böcker. Arken ruggas
och limmas i ryggen. |
Logotyp |
Företagsnamn
skrivet med valt teckensnitt, färg eller symbol. |
Lojalitetskort |
Kundkort
med förmåner och erbjudanden. Oftast gjorda i plast eller papper
i standardformat. |
LPI |
Lines
per inch. Kallas även rastertäthet och anger antalet rasterlinjer
per tum. |
Luminans |
Hur
ljus eller mörk en bild är, mäts i kulörernas intensitet. |
Lågupplöst
bild |
Exempel
på låg upplösning är 72 ppi. En lågupplöst bild kräver mindre lagringsutrymme
än en med högre upplösning. |
Lättskiva |
Skiva
av skumplast och kartong för montering av affischer. |
Magenta |
Den
röda färgen i Europaskalan. |
Mailers/datamailers |
Direktmarknadsföringsutskick
i någon form. Exempel på en typisk mailer är ett perforerat utskick. |
Manuskript |
Text
som ska lämnas till sättning. |
Minuskel |
Annan
beteckning för gemen. |
Moiré |
Visst
vinkelmönster mellan två raster. Kan bidra till problem vid ytterligare
användning av original. |
NCS |
Natural
Color System, ett färgsystem utvecklat i Skandinavien som beskriver/betecknar
färger såsom människor ser och uppfattar dem. |
Noppor |
Små
partiklar på pappersytan som vid tryckning kan förorsaka små vita
prickar i trycket. |
Obestruket
papper |
Papper
med en porig yta. Känns behagligt att ta på och ger bra textåtergivning
utan störande reflexer, men är inte så bra för bilder. |
Oblat |
Liten,
ofta självhäftande etikett som används för att tex. försluta kuvert
eller fästa svarskort. |
OCR-läsning |
Optical
Character Recognition, optisk läsning av tryckta eller skrivna tecken. |
Offsettryck |
Tryck
med hjälp av plan plåt, försedd med text och illustrationer. Tryckplåten
överför trycket till en cylinder, som i sin tur pressar det över
på papper. |
Omfång |
Antalet
sidor i en trycksak. |
One-to-one
marketing |
Individuellt
anpassad marknadsföring |
Opacitet |
Mått
på en trycksaks genomskinlighet. Ju högre opacitet, desto ogenomskinligare
är pappret. |
OPI |
Open
Prepress Interface. Program som gör det möjligt att inom prepress
arbeta med lågupplösta bilder, som sedan byts ut mot högupplösta. |
Optiska
mittpunkten |
Den
punkt på ett papper som av ögat uppfattas som mittpunkten. Den egentliga
mittpunkten ligger ca. 10 % lägre. |
Original |
Ursprunglig
version. |
Outline |
Ett
tecken som enbart består av konturlinjer. |
Pagina/Paginering |
Sidnumrering
i ordningsföljd. |
Papp |
Kartong
över 350g/m2. |
Pappersbana |
Vägen
pappret går genom tryckpressen. |
Papperssorter |
Olika
typer av papperssorter kan vara inom områdena gramvikt, storlek,
yta etc. |
Passning |
När
alla färger ligger i rätt förhållande till varandra. |
PDF |
Portable
Dokument Format. Ett format som är plattformsoberoende. |
Perforering |
Bearbetning
som gör det enklare att riva av en del av en trycksak |
Pixel |
Bildelement
i en dator. Antal pixlar per tum anger bildens eller skärmens upplösning. |
Plastkort |
Kund-
eller lojalitetskort som kan vara präglat, ha magnetremsa etc. |
Plåtar |
Plåtar
kan vara avsedda för positiv eller negativ film. Offsetplåtar är
vanligtvis av aluminium. |
PMS |
Pantone
Matching System, är ett system för att kategorisera och namnge en
mängd färdigblandade tryckfärger. PMS är ett exakt färgsystem som
är definierat som internationell standard inom den grafiska branschen.
Dekorfärg används ofta vid tryck på textilier, dekaler eller broschyrer
och kontorstrycksaker där logotypen ska vara i färg, men inga fotografier
ingår. |
POD |
Print
on Demand, helt digital framställningsmetod som möjliggör smidiga
ändringar, små volymer och minskade ledtider. Traditionell lagring
är ej heller nödvändig. |
PostScript |
Sidbeskrivningsprogram
inom Adobe som är standard för grafiska utskrifter. |
Prepress |
Namn
på den del av ett tryckeri som sköter färgseparationer, filmer,
plåtar och original. |
Prima
och sekunda |
Sidorna
på ett tryckark. Prima är den sida som innehåller arkets första
sida och sekunda den motsatta. |
Primärfärger |
Färger
som inte kan uppstå genom tillblandning av övriga färger dvs. cyan,
magenta och gul. |
Provtryck |
Simulering
av tryckresultat. Kan göras fotografiskt från framtagna tryckfilmer,
eller digitalt direkt från dokumentfil. Används för att kontrollera
kvaliteten innan tryckning, och för finjustering av pressarna i
tryckeriet. |
Prägling |
Nedsänkta
respektive upphöjda bokstäver eller tryck på papper, plastkort etc. |
Punkt |
Avslutning
på mening, men även typografisk måttenhet (0,37594 mm) |
Raster |
Bilder
delas in i raster, punkter i rut- eller linjeformade mönster. |
Rastertäthet |
Ju
bättre rastertäthet desto bättre bildåtergivning. |
Responshantering |
Uppföljning
av tex. kampanj eller behandling av inkomna svar. |
Retuschering |
Redigering
av bild. |
Revider |
Slutlig
kontroll av ett ark före tryckning |
RGB |
Subtraktiv
färgmodell som används på bildskärmar (inklusive TV). Färgerna Röd,
Grön och Blå blandas till olika nyanser. |
RIP |
Raster
Image Processor, dator som tolkar PostScript-koder och vidarebefordrar
text och bilder inför utskrift. |
Rippning |
Utmatningen
av själva filen, se RIP. |
Rollup-skylt |
Lättransporterat
skyltsystem för mässor och liknande. Fungerar i princip som en filmduk. |
Rulloffsett |
Papper
som trycks i löpande bana så att det är möjligt att leverera en
färdig trycksak, lämpligt vid större upplagor. |
Screentryck |
Tryckmetod
för skyltar, dekaler, kläder m m. |
Sekundärfärg |
Vid
blandning av primärfärgerna två och två (CMY) får man sekundärfärgerna
röd, blåviolett och grön (RGB). Se även additiv färgblandning. |
Skylt |
En
affisch som monterats på en styv skiva. Oftast 70x100 cm eller 50x70
cm. |
Skärsmån |
Del
av ark som skärs bort efter tryckning och falsning. |
Spaltmillimeter |
Debiteringsmått
för tidningsannonser. En annons som är t ex 3 spalter bred och 200
mm hög är 3x200 = 600 spaltmillimeter. |
Stamsatser |
Lösa
blankettset |
Stansning |
Efterbearbetning
i form av skärning som används tex. vid perforering. Även betydelsen
att göra hål i plåt. |
Stil/teckensnitt/typsnitt |
Typ
eller variant av tecken/bokstavsformat. |
Streamer |
Rubrik
på långsmalt liggande format. |
Stöt |
Pappersark
som är lagrade på varandra för tex. transport eller skärning i maskin. |
Subtraktiv
färgblandning |
Vissa
pigment har förmågan att absorbera delar av det vita ljus som faller
på dem. De delar som inte absorberas reflekteras. Cyan, magenta
och gult är de subtraktiva primärfärgerna. |
Svanenmärkning |
System
för miljövänliga produkter. Produkterna uppfyller vissa krav eller
riktmärken. |
Söm |
Pappersytors
fog |
Tabloidformat |
Formatet
av en halv tidningssida, exempelvis kvällstidningsformat. |
Tabulatorpapper |
Vanligtvis
traktormatat papper. |
TCP/IP |
Transmission
Control Protokoll/Internet Protokoll. Standardprotokoll för nätverk,
används för att sammankoppla system och nätverk. |
Teckensnitt/typsnitt |
Bokstavsformat |
Thermo
print |
Tryck
med värmeteknik inom kortproduktion |
TIFF |
Ett
filformat som bygger på pixlar. Bilden kan inte förstoras från sin
ursprungliga storlek utan att bli taggig. |
True
Type |
Filtyp
för fonter som inte är baserade på PostScript. |
Tryckfilmer |
De
filmer som används för att framställa tryckplåtar. |
Tryckort |
Uppgifter
om var, och ofta när, trycksaken framställts. |
Tryckyta |
Det
maximala utrymmet för tryck, oftast lite mindre än faktiska storleken. |
Typografi |
Utformning
av trycksak eller text, även läran om bokstavskonsten. |
Typometer |
Grafisk
måttsticka |
Upplösning |
Antal
pixlar i en bild, informationstäthet, kvalitet på bild etc. Mäts
i ppi eller dpi. |
Urklippsbana |
Den
bana på vilken en bild klippts ut när den frilagts i ett bildbehandlingsprogram. |
Utfallande |
Annons
eller bild som går ända ut till papperets kant. |
Utjämna |
Justering
av avståndet mellan bokstäver i ett ord, så att det uppfattas vara
jämt. |
Utskurna
skyltar |
Skyltar
med texter som skärs ut i självhäftande plastfolie. |
UV-lackering |
Lackering
av tryckark, ger glansigt utseende. |
Variabelt
tryck |
Teknik
som möjliggör förändringar från tryckark till tryckark. Kallas även
personifierat tryck. |
Varumärke |
Symbol
eller tecken för ett företag, dock oftast ej själva företagsnamnet
som är logotype. |
Versaler |
Stora
bokstäver. Motsatsen till gemener. |
Vikvägg,
vikåtta |
En
vanligt förekommande typ av skyltramar, bestående av oftast 8 aluminiumramar
som kopplats ihop med gångjärn. Den är ganska enkelt flyttbar och
lätt att byta skyltar i. |
Wire-o |
Typ
av spiralbindning med plastbelagd tråd, används ofta till manualer
och skrivblock som uppslagna kan ligga helt plant |
Ytvikt/gramvikt. |
Anges
i gram per m2 |
Överex |
Vid
tryckning uppstår nästan alltid en viss överupplaga, eftersom det
behövs några extra exemplar för att ställa in färghållning, justera
in bokbinderimaskiner o s v. Tryckerierna har rätt att debitera
en viss överupplaga. |